Ofta tycker jag att öppnandet av en flaska vin är lite spännande - ska vinet leverera? Vad blir första intrycket? Vad är det för personlighet vi har i glaset? Kommer jag att få upp korken utan att den går sönder? Men det spänningsmomentet uteblir idag. Jag vet att vinet kommer att vara bra. Dessutom är det skruvkapsyl.
Jag blir sällan besviken på ett vin från Penfolds. Visst kan det kännas som jag dricker ett varumärke, snarare än ett vin med stark personlighet. Det kanske har att göra med hur man presenterar sina viner, med namn som “Bin 2” + druvsort och rätt anspråkslösa etiketter. Vinerna kan kännas lite strömlinjeformade. Det är dessutom i allmänhet inga vingårdsviner man gör - man tar viner från vitt skilda distrikt i Australien, blandar och sätter sin etikett på. Till och med nestorn bland australiska viner, Penfolds Grange, är ett blandvin gjort på liknande sätt.
Vi dricker en Penfolds Bin 28 Kalimna Shiraz (som också är en multi-district blend) till oxfilé med madeirasås samt potatis- och jordärtskocksgratäng. Det är bredsida i mål intill vänstra stolpen, inte så mycket att snacka om helt enkelt. På plussidan alltså: vinet smakar precis som det ska. Mycket välgjort och balanserat, packat med frukt utan att vara syltigt och med en fräsch ton som jag förknippar med eukalyptus. Det här är en annan stil av shiraz/syrah än den från norra Rhône. Producenten använder ordet robust i sina Tasting notes (pdf) om vinet. Det är nog inte ett ord jag skulle använda - det är mer troligt att jag skulle ge det epitetet till en Crozes-Hermitage.
Väl godkänt betyg förstås, men vad blir det? Dubbelplus, med viss tvekan. Liten avsaknad av wow-faktor, fast det kan ju bero på att jag har druckit vinet förut. Tål lagring - många år enligt producenten - men gjort för att drickas.
16320 Penfolds Bin 28 Kalimna Shiraz 2005 (159:-) ++
Lönar sig lagring?
11 månader sedan
