Moscato d'Asti

Moscato d‘Asti skiljer sig från det mousserande vinet Asti i att alkoholhalten är lägre, kolsyran är lägre, ambitionsnivån är högre och produktionen betydligt mindre. Den italienska vinlagen stipulerar minst 5,5% alkohol för Moscato d‘Asti med en potentiell alkoholhalt på 10%. Vid 5,5% avbryts alltså jäsningen och man bevarar därigenom maximalt med druvkaraktär och tillräckligt med restsocker för att vinet ska bli sött.

(Red: Uppgifterna om alkoholhalt kommer från Oxford Companion to Wine, men motsägs på flera håll, bl.a. italienska Wikipedia. Det ligger runt 5%, kan vi väl säga.)

Som vintyp kan Moscato d‘Asti vara ett alldeles förtjusande vin: aromatiskt, druvigt och samtidigt fjäderlätt, med en sötma som inte känns klibbig och en lätt mousse som inte känns påträngande. Så upplevde vi förra sommarens Prunotto, och när vi häromdagen prövade Franco Mondo Moscato d‘Asti 2008 från beställningssortimentet upplevde vi samma känsla av elegans. Det betraktas ofta som ett sommarvin, men vad kan vara mer uppiggande så här års? Vinet fungerar alldeles utmärkt på egen hand, en stund efter middagen.

Det vinet köper jag gärna igen, även om jag misstänker att den stundande sommaren börjar bli i senaste laget för en 2008 Moscato d‘Asti. I februari har det dykt upp en Moscato d‘Asti 2009 från producenten Viberti i Systembolagets ordinarie sortiment. Vi kalibrerar smaklökarna mot denna, och hoppas att det är sommarens nya favorit.

Nja, inte riktigt. Det här är lite för kladdigt och piggelinigt, och inte lika elegant som Franco Mondo. Båda vinerna har en ganska lång eftersmak i och med den kvardröjande sötman, men Viberti får en snarare att börja treva efter tandborsten. Med tvekan godkänt.

95707 Viberti Moscato d‘Asti 2009 (92:-) =
81188 Franco Mondo Moscato d‘Asti 2008 (107:-) +

PS. Det största problemet med Moscato d‘Asti är att korkarna är förbannat svåra att få upp! Champagnekork skulle inte fungera eftersom trycket är för lågt, men flaskan är ändå av lite tjockare glas med avsmalnande öppning. Så korken är bredare nertill! Min vinkyparkorkskruv brukar klara det mesta, men här är det på gränsen.

Nivole 2008

Muscat är en druvsort för sig. Viner doftar och smakar som bekant i allmänhet inte av druvor, men Muscat är ett undantag. Muscatviner kan vara oerhört charmiga med sina druviga, aromatiska stil men brukar inte bjuda på något större djup, även om det förekommer starkviner på druvan som ger lite mer anledning att stanna upp.

De mousserande Asti-vinerna har ett rätt gott anseende med tanke på priset, men de hör som sagt till de billigare bubbelvinerna på Systembolaget. Nivole 2008 från Michele Chiarlo kommer också från Piemonte, men är en annan variant av sött muscatvin. På hemsidan beskrivs vinet som DOCG Moscato d'Asti, men flaskans beteckning är rätt och slätt DOC Piemonte.

Det ploppar lite extra när korken dras upp - vinet är nämligen lätt mousserande, men försluts alltså med vanlig kork. Doften bjuder på precis den förväntade, härliga, aromatiska muscatdoften fast utan den lite stickiga ton man kan hitta i Asti Spumante. Smaken är likaså mycket mer elegant än Asti med lättare mousse. Ett slags super-Asti. En flaska Nivole kostar lika mycket som en flaska Spumante, men den är förstås hälften så stor. Alkoholhalten i Asti Spumante är inte hög, men här är vi nere på blott 5%, vilket bidrar till vinets lätthet.

Ett gott vin, inköpt för 61:- (nu 69:-). Prisvärt? Nja ... Till skillnad från andra söta viner är detta så lätt och läskliknande, att en halvflaska på två personer försvinner i ett par klunkar. Var det verkligen 375 ml i flaskan?

7787 Nivole 2008 (69:-/375 ml) -